Lucka 17 - 3:e advent - Julrusk

Lucka 17, den sjuttonde december, i julkalendern Julrusk – mer jul än du bad om!

År 2006 var detta en söndag och alltså tredje advent. Julruskkalendern bjuder på första delen i julberättelsen En julsaga.

Ännu ett ljus tänt!

Idag ger vi första delen av tre i vår julsaga En julsaga.

Tyvärr kunde varken Mikael P eller Sven W ställa upp så vi anlitade en gatumusikant vars instrument blivit stulet. Han fick ett par kronor i mössan för besväret men frågan är om det var värt det.

Det var inte värt det, så det blir till att läsa istället för att lyssna.

Lucka 17 - En julsaga - del 1 i julkalendern Julrusk - mer jul än du bad om!
Lucka 17 - En julsaga - del 1 (klicka på bilden för en större version)

En julsaga – del 1

av Balder Stenkneck

En kväll i slutet av oktober när jag var på väg hem efter jobbet, närmade sig plötsligt snabba steg bakifrån. En främmande röst med märklig brytning ropade:

– Ursäkta! Hallå!

Jag låtsades att jag inte hörde och ökade takten, främlingen gav sig inte.

– Ursäkta, min herre! Ursäkta!

En hand tog tag i min axel och jag vände mig irriterat om. Där stod en sorglig gubbe med trasiga kläder. En unken doft spreds omkring honom och jag rynkade på näsan i avsmak.

Men så hände något märkligt, min sinnesstämning förändrades och jag överväldigades av sympati.
Gubben tog åter till orda:

– Vi vill gärna följa med er!

Jag höjde förvånat ögonbrynen men svarade vänligt:

– Vet du vart jag är på väg?

Gubben log ett tandlöst leende.

– Visst vet vi det. Ni är på väg dit vi alla är på väg.

Han såg nöjt på mig.

– Det har du förstås rätt i på sätt och vis, sa jag.

Plötsligt ryckte gubben till och tappade balansen. Jag grabbade tag i honom. Gubben såg mig lugnt i ögonen och kraxade:

– Då slår vi alltså följe!

– Visst, varför inte, sa jag, släppte taget och gned handflatorna mot byxorna.

Gubben stoppade två fingrar i munnen och visslade. En stor, undernärd hund lösgjorde sig ur skuggorna och kom lufsande.

Fortsättning följer…

Se också